nästa
föregående
poster

Article

Intervju Vilken roll spelar biomassa i Europas hållbarhetsambitioner

Ändra språk
Article Publicerad 2024-07-03 Senast ändrad 2024-07-03
7 min read
Photo: © Michelle Kirsimäe, Well with Nature /EEA
Europeiska unionen och dess medlemsstater lägger allt större fokus på biomassa och hur den kan stödja omställningen till en hållbar och klimatneutral ekonomi. Vi intervjuade Katarzyna Kowalczewska, EEA:s expert på jordbruk och integrering av markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, om EEA:s nya publikation ”Det europeiska biomassapusslet” och varför ämnet kräver noggrant övervägande från beslutsfattare.

Vad är biomassa och varför är det viktigt för miljö- och klimatmålen?

Biomassa är ett begrepp som används i många olika sammanhang. I vår senaste rapport definierar vi biomassa som all växtlighet som bildar ekosystem, binder kol och tillhandahåller näring och råvaror för många olika biobaserade material. Dessa material används inom många olika sektorer, till exempel bygg-, energi-, transport-, möbel- och textilindustrin. Biomassa kan också återanvändas och återvinnas för att på bästa sätt utnyttja biobaserade material och produkter i förhållande till deras ekonomiska och miljömässiga värde.

Det finns en stark konkurrens om biomassa eftersom samma typ av biomassa kan ha flera slutanvändningar och funktioner, bland annat inom naturen och den biologiska mångfalden. Biomassa leder till minskad CO2 i atmosfären och lagrar kol både i levande biomassa och biomassaprodukter. Biomassa ersätter fossila och mineralbaserade material med biobaserade material och produkter, vilket kan minska utsläppen av växthusgaser. Biomassa måste också återställas för naturändamål och biologisk mångfald så att mångfalden i de europeiska landskapen bevaras.

Enligt den europeiska gröna given ska biomassan fylla flera funktioner när det gäller livsmedels- och energitrygghet, naturskydd, minskning av föroreningar samt begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Hur dessa funktioner i slutändan kommer att förstärka eller konkurrera med varandra är fortfarande oklart och beror till stor del på vilka politiska incitament som införs och hur politiken genomförs.

 

Vad är syftet med Europeiska miljöbyråns rapport om biomassa?

Idén till rapporten kom från diskussioner mellan EEA:s medarbetare som jobbar med olika ämnen inom miljöbyrån. Vi upptäckte att vi inom de tematiska arbetsområdena betraktar biomassa ur olika perspektiv. Vi upptäckte också att vi faktiskt inte vet hur mycket biomassa som skulle behövas för att nå målen i den europeiska gröna given och om den ständigt ökande efterfrågan på biomassa kan tillgodoses på ett hållbart sätt i EU.

Vi beslutade därför att samla in fakta om biomassans ursprung och flöden, för att öka medvetenheten om biomassans många olika funktioner. Syftet var också att bättre förstå sidovinster och avvägningar och sätta dem i samband med EU:s politik samt förhållandet mellan ekosystem, koldioxidbindning och produktion och konsumtion av biomassa. Genom att tillhandahålla fakta och analyser kan EEA:s biomassarapport användas för att underlätta diskussioner mellan olika intressenter i flera ämnen som rör biomassa.

 

Hur används biomassa för närvarande i EU-27? Vilka är de främsta trenderna?

Merparten av EU:s utbud av biomassa produceras inom unionen och de två huvudkategorier som vi fokuserar på i vår rapport är agrobiomassa och träbiomassa från skogar.

Baserat på de senaste uppgifterna om biomassaflöden i EU från Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum (JRC) används mer än hälften av jordbruksbiomassan för djurfoder och strö och endast cirka 13 procent används för växtbaserade livsmedel för mänsklig konsumtion. Mindre användningsområden inkluderar biobränslen, fibrer och material. För nästan en femtedel av jordbruksbiomassan är användningen okänd, vilket innebär att det saknas viktig kunskap för att kunna analysera de olika användningsområdenas koldioxidavtryck.  

Träbiomassa används som material för byggnation, möbler och andra träprodukter, för papper och förpackningar och som energikälla. Förbrukningen av förnybar energi i EU domineras av biomassa. Biomassan stod för mer än hälften av EU:s totala förnybara slutliga bruttoenergianvändning 2021. Det har skett en betydande ökning av användningen av fast biomassa, särskilt träbiomassa, för att producera bioenergi i nästan alla medlemsstater mellan 2000 och 2020. Olika typer av träbiomassa bidrar till bioenergi genom förbränning.

 

Vilka är de största utmaningarna när det gäller att hantera biomassa?

Den största utmaningen är att vetenskaplig forskning visar att det inte kommer att finnas tillräckligt med biomassa från EU för att fylla alla planerade funktioner i den europeiska gröna given i framtiden. Tillgången på biomassa begränsas fortfarande av landareal, vegetationstillväxt, klimatförändringar och global handel. Eftersom det finns ökande och konkurrerande krav på att använda biomassa inom olika sektorer, inklusive för naturskydd, måste vi prioritera användningen av biomassa. Detta innebär att berörda parter måste förstå och diskutera olika avvägningar mellan att uppnå politiska mål och hur den tillgängliga biomassan ska användas nu, samtidigt som man tryggar den framtida försörjningen.

Olika typer av produktion och användning av biomassa har olika inverkan på ekosystemen, och därför behövs en mer heltäckande strategi för hantering av biomassa. Detta beror också på att förhållandena för de ekosystem som levererar biomassa i allmänhet inte är goda och håller på att försämras, och på att kolsänkan i skogen, som spelar en stor roll för att vi ska kunna nå klimatmålen för 2030 och 2050, har uppvisat en nedåtgående trend under de senaste åren. För att göra detta pussel med biomassa ännu mer komplicerat har primärproduktionssektorer som jordbruk och skogsbruk redan drabbats av klimatförändringar som i ännu högre grad hotar kolsänkorna och produktionen av biomassa.

Politiska insatser för markanvändning och markförvaltning, särskilt sådana som påverkar skogar och jordbruk, kommer att ge resultat under de kommande årtiondena. När vi planerar för 2030, 2050 och framåt behövs beslut redan idag.

 

Hur påverkar klimatförändringarna produktionen av biomassa, t.ex. grödor och skogar i EU-27?

Klimatförändringarna har påverkat produktionen av biomassa från jordbruks- och skogsmark i EU både genom förskjutning av klimatzoner, vilket innebär förändringar i temperatur och nederbörd, förändringar i odlingssäsongerna och att extrema händelser blivit allt vanligare och allvarligare. Dessa effekter har påverkat det europeiska jordbruket och skogsmarken både positivt och negativt, och detsamma förväntas ske i framtiden.

Studier som tittar på långsiktiga klimattrender för europeiska grödor har visat på minskade skördar för majs, vete och andra spannmål i södra Europa på grund av stigande temperaturer, minskad nederbörd och förändrade säsonger. I andra delar av Europa har förändringar i temperatur och nederbörd en positiv inverkan på vissa arter av grödor.

Svår och frekvent torka i EU har haft en negativ inverkan på skogens tillväxt och stabilitet. Sådana händelser har orsakat förlust av livsmiljöer, migration av lokala arter och spridning av invasiva främmande arter samt bidragit till skogsbränder. Studier som beräknar framtida klimatförändringars effekter på skogarna är inte entydiga och visar stora variationer mellan länder, regioner och arter. Detta beror på att skogens reaktion på klimatförändringarna kan vara komplex och flerskiktad. Skogar med rik biologisk mångfald är vanligtvis mer motståndskraftiga mot effekterna av klimatförändringar än monotypiska skogar.

 

Vad finns det för exempel på politiska mål som rör biomassa?

Inom ramen för den europeiska gröna given har en stor mängd tematisk och övergripande lagstiftning som är relevant för produktion och konsumtion av biomassa nyligen antagits eller är under utveckling. Utmaningen är att se till att både EU:s och medlemsstaternas politik för biomassa är enhetlig och noga genomtänkt.

Överlag behövs biomassa på många sätt för att minska koldioxidutsläppen, eftersom den kan ersätta koldioxidintensiva fossila bränslen eller byggmaterial. Detta ökar dock efterfrågan på skördad biomassa, vilket i sin tur kan leda till förändringar i markanvändningen och skada ekosystemen. Samtidigt innebär koldioxidavskiljningsmålen att naturen erkänns som en lösning och uppmanar till ökad koldioxidbindning i skogar och andra markekosystem. Detta kan påverka tillgången till biomassa när det gäller att ersätta koldioxidintensiva material och produkter.

Dessutom är aspekter som rör produktion av biomassa kopplade till politiska mål för biologisk mångfald och bevarande av ekosystemen och kräver färre externa insatser, mindre intensiva metoder och mindre skadliga kemiska ämnen, samtidigt som fokus ligger på naturbaserade lösningar. Dessa strategier förväntas i allmänhet främja kvaliteten och kvantiteten för de biomassaresurser som finns kvar i naturen, men förväntas också leda till en minskning av nettoproduktionen av biomassa för användning i bioekonomin. Dessutom kan övergång till en cirkulär ekonomi minska efterfrågan på primära biomassamaterial och öka tillgången på sekundär biomassa, till exempel genom återvinning.

Som synes finns det vissa utmaningar när det gäller användningen av biomassa i förhållande till målen i den europeiska gröna given. En viss användning av biomassa kan gynna ett enskilt politiskt mål men kan anses motverka ett annat. Syftet med vår rapport är att bidra till den politiska debatten genom att tillhandahålla fakta och analyser.

Som nästa steg siktar vi på att nå ut till de olika intressenterna och vårt Eionet-nätverk med resultaten av rapporten för att bättre förstå kunskaps- och informationsbehoven och hur EEA kan bidra ytterligare till att lösa biomassapusslet.

Katarzyna Kowalczewska

Expert på jordbruk och integrering av markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk

Permalinks

Geographic coverage

Temporal coverage

Taggar

Insorterad under
Insorterad under biomass
Dokumentåtgärder