Hur kan man göra konsumtion och produktion av textilier mer hållbar?

Vilken är textiliers huvudsakliga miljöpåverkan?

Produktionen och konsumtionen av textilier i Europeiska unionen har en betydande miljö- och klimatpåverkan. Som en del av sitt bidrag till EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin uppskattade Europeiska miljöbyrån i sin briefing om textilier och miljön att konsumtionen av textilier i Europa, ur ett globalt livscykelperspektiv och för utvalda och mätbara belastningar, i genomsnitt utgör den fjärde största belastningen på miljön och klimatförändringarna, efter bostäder, livsmedel och rörlighet.

Rent konkret har vi visat att textilkonsumtionen är det tredje största konsumtionsområdet sett till markanvändning och vattenanvändning i värdekedjan samt det femte största sett till materialresursanvändning och utsläpp av växthusgaser. De kemikalier som finns i textilierna leder också till belastningar och miljöpåverkan. I år kommer vi att studera mängden PFAS i textilier och hur dessa ämnen påverkar miljön.

Våra resultat på textilområdet har utgjort en kunskapsbas för EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier som lades fram i mars 2022 och som för närvarande används av Europaparlamentet i utarbetandet av sitt yttrande om EU:s strategi för textilier.

Vad händer för närvarande med de kläder som kastas i EU?

De flesta använda textilierna i EU slängs för närvarande tillsammans med det kommunala avfallet som sedan går till förbränning för energiåtervinningsändamål, men vi känner inte till den exakta omfattningen av detta avfallsflöde. I genomsnitt doneras eller återvinns 38 procent av textilierna, men endast cirka 10 procent av de donerade kläderna säljs i samma EU-land och ytterligare 10 procent i andra EU-länder. Av de övriga donerade textilierna exporteras merparten sedan till Afrika och Asien.

Vår senaste briefing om textilier – EU exports of used textiles in Europe’s circular economy – visade att EU:s export av använda textilier har tredubblats på två decennier till att år 2019 uppgå till nästan 1,7 miljoner ton per år.

Omkring 46 procent av den totala mängden exporterades till länder i Afrika (främst till Tunisien, Ghana och Kamerun), där drygt hälften återanvändes och resten deponerades eller dumpades. Omkring 41 procent exporterades till Asien (främst till Pakistan, Förenade Arabemiraten och Indien), där vissa textilier återvinns mekaniskt och vissa återexporteras till andra länder i Asien och Afrika.

Generellt sett råder det stor osäkerhet kring denna export och kring vad som händer med våra använda textilier i Afrika och, i synnerhet, i Asien. Vi ser för närvarande ett stort intresse för detta både i medierna och i politiken. Alla EU-medlemsstater är skyldiga att senast år 2025 samla in textilier separat, och vi förväntar oss att detta kommer att öka mängden insamlade återanvända textilier.

Vad kan beslutsfattare, företag och konsumenter göra för att minska exporten av begagnade textilier och dess miljöpåverkan?

Beslutsfattarna arbetar redan med att försöka fastställa hur man bäst kan minska exporterade använda textiliers miljöpåverkan. EU-länderna har nu infört system för utökat producentansvar, vilket förhoppningsvis kommer att bidra med positiva effekter, liksom införandet av textilier i EU:s reviderade ekodesigndirektiv, som syftar till att göra textilier säkrare och hållbarare genom design.

Bättre sortering och kodning för att skilja mellan textilier som ska återanvändas och textilier som ska slängas skulle också underlätta. Företagen kan till exempel vidta åtgärder för att öka kvaliteten, hållbarheten och reparerbarheten hos sina textilier, så att de håller längre. Konsumenterna i sin tur skulle kunna köpa textilier av högre kvalitet om de har råd med det, bära textilier längre och köpa återanvända textilier.

Kan biobaserade fibrer göra textilier mer hållbara?

Biobaserade fibrer som används i kläder och andra textilprodukter betraktas ofta som mer hållbara alternativ, men en teknisk rapport från Europeiska miljöbyråns europeiska ämnescentrum för cirkulär ekonomi och resursanvändning visar att man ska vara försiktig med att dra en sådan slutsats.

Även om biobaserade fibrer innebär en möjlighet att undvika syntetiska textilier som tillverkas av plast (som huvudsakligen härrör från olja och gas), medför de ytterligare miljöbelastningar, bland annat användning av vatten och mark i samband med jordbruksverksamhet, avskogning och bearbetning av fibrer.

Vad gör EU för att hantera textiliers negativa effekter?

Utifrån den kunskap som Europeiska miljöbyrån och andra aktörer bidragit med presenterade Europeiska kommissionen ett förslag till en ambitiös strategi för hållbara produkter i mars 2022. Strategin innehåller ett tämligen stort antal konkreta politiska initiativ till reglering av textilindustrin.

Ett viktigt exempel är införandet av textilier i EU:s reviderade ekodesigndirektiv, vilket förhoppningsvis kommer att resultera i design som både är säkrare och hållbarare. Ett annat exempel är införandet av textilier i EU:s produktpass. Dessutom är det viktigt att införa system för utökat producentansvar i alla EU-medlemsstater. Enligt Euratex kommer totalt sett fler än 16 rättsakter att påverka och reglera textilier på EU-marknaden under de kommande åren.

Finns det några lovande initiativ för att gå från snabbmode i Europa?

EU:s strategi för textilier har en vision om att snabb modeväxling ska ha blivit omodernt senast 2030. Jag skulle säga att marknaden just nu domineras av snabb modeväxling. Den del av modeindustrin som inte avser snabb modeväxling, utan snarare kläder som har hög kvalitet, kan repareras och har en tidlös design, utgör fortfarande en liten del av marknaden.

Det finns lovande initiativ, men de har svårt att på bred front kunna konkurrera med den snabba modeväxlingen. Jag hoppas och tror att genomförandet av EU:s strategi för textilier, och kanske även ett visst globalt politiskt fokus på textilier, kommer att hjälpa klädindustrin att gå från snabb modeväxling till ett cirkulärt och hållbart system för konsumtion och produktion av textilier.